Bob har utökat konsolsamlingen!

Nej nej nej, jag har inte skaffat en Wii U. Visst skulle jag vilja ha en men just nu är jag fattig så en sådan får inskaffas en annan vacker dag.

Jag har dock skaffat mig en annan konsol som nu ändå måste klassas som retro vi det här laget, nämligen Segas allra sista konsol Dreamcast!

20121201-221840.jpg

På Twitter uppmärksammade jag att användaren @AngryAndy81 ville sälja/bli av ett Dreamcast med ett par tillhörande spel. Jag har tidigare ägt och sålt ett Dreamcast men iochmed vårat podprojekt Play Before You Die så fanns en önskan efter att äga ett igen och spela spelen som är aktuella.
Sagt och gjort, ett antal tweets och förhandlande fram och tillbaka enades jag och AngryAndy (som återfinns på bloggen SpelSoffan och deras pod Semi-Retro) om ett trevligt byte  och vi möttes några dagar senare på McDonalds i Kinna och förseglade dealen över en McFlurry. Tack för det Andy!

Förutom konsol och sedvanligt kablage så medföljde ett par spel nämligen Shadowman, Virtua Striker Nån Siffra och två versioner av Resident Evil: Code Veronica, en vanlig utgåva och en japansk samlarutgåva.
Av dessa spel så är iallafall Code Verionica med i Boken (du vet, boken med 1001 spelen vi ska spela innan vi dör och som utgör basen för våran podcast jue) av dessa titlar men flera andra godbitar ska spelas på denna maskin för poddens räkning bland annat:

  • Samba de Amigo
  • Seaman
  • Shenmue 1 och 2
  • Space Channel 5
  • Jet Set Radio
  • Metropolis Street Racer
  • Power Stone 2

 

Ska bli ytterst trivsamt att återigen stifta bekantskap med denna trevliga maskin!

Resistance och Hunted – Ett dubbelt meh´

Värst vad jag var svårflörtad denna vecka då!
Inte nog med att jag dissade och gav upp på Red Dead Redemption, ett spel som många håller högt, sedan dess har jag påbörjat och gett upp på inte mindre än två titlar.
Ni känner ju till mitt uttjatade motto; ”Livet är kort för dåliga spel” men det är kanske dags att ändra uttrycket till ”Livet  är för kort för tråkiga, ointressanta och dåliga spel”
För det är just vad dessa två titlar är.

resistance-fall-of-man-20071115030603664_640w

Först ut var Resistance: Fall of Man som var ett av releasetitlarna till Playstation 3 då det begav sig. Och tiden har inte varit nådig mot spelet, menysystemet är fult och banalt, grafiken är inte särskilt imponerande och spelet känns överlag väldigt gammalt och förlegat. Intressant att se är att kontrollschemat är väldigt annorlunda än vad som idag är kutym bland fps-på-konsol-spel. Skjut och sikta-knapparna är placerade väldigt avigt och att man går in och ur det inzoomade läget med en knapptryckning (istället för att hålla in och släppa knappen) vittnar om att dess tidiga utgivning på en konsol som ännu inte funnit en standard för fps-kontrollschema.
Ingen möjlighet till att fylla på förlorad hälsa tillsammans med en väldigt oengagerande spelmekanik fick mig att ge upp efter knappa timman.

Hunted-The-Demons-Forge--001

Näst på tur tag jag tag i Hunted: The Demons Forge, ett spel min kära bror lånat ut till mig för något halvår sedan och som ska vara ett third-person-fantasy-coop-adventure. Typ.
Jag har sparat spelet till det där tillfället när man har en vän på besök och man vill bränna av ett par timmar roliga co-op, men tänkte känna på det lite nu iaf. Men jag möttes av en högst medioker upplevelse komplett med hårda män och kvinnor i minimala ”rustningar” och gigantiska bröst. Tröttsamt är bara förnamnet och spelvärdet i detta fullprisspelet blir lätt omsprunget av det nerladdningsbara spelet Lara Croft: Guardian of Light som jag dessutom fått gratis genom min prenumeration på PsPlus.

Nä, jag hade inte särskilt roligt när jag spelade Hunted så det spelet får allt åka tillbaka till min brors spelhylla för hos mig får det ingen kärlek.
Frågan är vad jag ska spela nu, hyllan börjar få slut på titlar (som inte är Play Before You Die-material det vill säga) och de flesta PsPlus-spelen är uppföljare till spel som jag vill spela först!
Får ta och grunna lite, blir kanske ett digitalt köp härnäst… hoppas jag väljer rätt denna gång och inte tröttnar efter en timma för om så är fallet igen, då får jag nog ta och undersöka mig hos någon facilitet för då är det nog något fel.
På återseende!

GTA och jag gör slut.

20121128-213454.jpg

 

Sådärja, då var Red Dead Redemption avinstallerat från PS3as hårddisk.
Ett hårt beslut må tyckas, men sen sist gav jag spelet ett par timmar till, men när jag misslyckades med ett uppdrag efter 30 sekunder på grund av den horribla styrningen när man sitter på sin häst. då kände jag att det fick vara nog.
Som jag skrivit tidigare så har jag inte orken eller lusten till att spela Grand Theft Auto-spel längre och Red Dead Redemption är verkligen ett GTA i Vilda Västern-skrud, varken mer elle mindre.
Så det är nog bara att inse fakta; förutom retro-kärleken jag kan finna i de två allra första spelen i serien, så är jag och GTA ett avslutat kapitel.

Skönt att slippa kasta pengar på GTA V nästa år då!