Om Hyrule fanns på riktigt

20120531-180749.jpg

Trots att man som äkta spelnörd alltid måste försvara tv-spel och spelkulturen, så är det ofta intressant att fundera på vad som skulle hända om man placerar tv-spelens fiktiva världar i vår egen, riktiga värld. För visst är det så, handen på hjärtat, att en hel del företeelser i tv-spel är smått ologiska och omoraliska.
Men som sagt, det är ju bara fiktiva världar vi snackar om, och dessa udda företeelser kan locka till eftertanke (och en hel del skratt). Något som dessa två bilder är suveräna exempel på. 

20120531-180858.jpg

Så nu kanske ni tänker efter en extra gång innan ni raidar stackars människors hus i Zelda-spelen!

Annonser

Bra Uppfostran? – Episod 2: Allt är spel

Mina barn har, trots sin ringa ålder, redan varit med om flera storslagna äventyr i pixlarna och polygonernas land.
Dom har bevittnat Links många äventyr tillsammans med deras mor, medan jag har besegrat den elaka häxan Gruntilda i Banjo-Kazooie. Allt till mina barns stora förtjusning. Men inte nog med att de uppskattar de magiska världarna som målas upp framför dem, de har blivit enormt influerade av dem – på ett bra sätt!
Så fort vi ska åka någonstans med bilen så är det inte Smurfhits nr. 195 eller Jag är en gummibjörn som gäller i bilstereon, istället är det soundtracket till The Legend Of Zelda som alltid ska spelas ( min dotter Nemi sjunger med i melodierna).
Min fyra år gamla son leker ofta fantasilekar, när han är Link och möter Ondskan eller så kommer Bowser in i bilden på något sätt och skrämmer alla med sitt eldsprutande.

Detta gör mig naturligtvis otroligt stolt och filosoferar ofta över hur framtiden kommer se ut för mina aspirerande Power Players till barn. Kommer de följa medias stereotypiska bild och bli inåtvända, ensamma människor som stänger in sig från omvärlden? Eller kommer de bli underbara människor med ett brinnande intresse för ett allt mer utvecklat spelmedium?

Deras föräldrar hoppas hårt på det sistnämnda.